Psoriasis är en sjukdom med flera väldokumenterade samsjukligheter, där hjärt-kärlsjukdom och ledsjukdom kanske är de mest kända. En samsjuklighet som får allt mer uppmärksamhet är kopplingen till depression och psykisk ohälsa. På Karolinska Institutet inleds nu ett stort projekt som ska titta närmare på orsakerna, och med ett underlag på cirka 1 000 patienter hoppas forskargruppen få reda på mer om biologiska faktorer bakom psykisk ohälsa vid psoriasis.
– Vi vet att mental ohälsa, ångestsjukdom och depression är ganska vanligt hos patienter med psoriasis, betydligt vanligare än hos resten av befolkningen. Däremot så har man inte öppnat den där boxen där man tittar närmare på vad det beror på, säger Mona Ståhle, professor i dermatologi vid Karolinska Institutet.
en hypotes är att denna inflammation skulle kunna påverka hjärnan och bidra till mental ohälsa
Det har länge varit en mer eller mindre vedertagen uppfattning att depression uppstår på grund av den belastning för hela livssituationen en svår och ofta synlig hudsjukdom som psoriasis innebär.
– Idag betraktas psoriasis som en systemisk inflammatorisk sjukdom, alltså när flera organ i kroppen inflammeras samtidigt, och en hypotes är att denna inflammation skulle kunna påverka hjärnan och bidra till mental ohälsa. Vi vet att systemisk inflammation kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom, och när det gäller depression och ångest pekar aktuell forskning mot att detta kan vara en faktor även vid dessa tillstånd. Vi vill nu undersöka om just den inflammation som vi ser vid psoriasis kan bidra. Det finns åtminstone lovande data som indikerar att effektiv psoriasisbehandling kan minska depression och ångest vid psoriasis.
Dämpas med biologisk behandling
Det är då kanske lätt att tänka sig att patienterna mår bättre i takt med att sjukdomen i huden förbättras. Men det går också att tänka sig att det är en direkt påverkan av att inflammationen dämpas effektivt med nyare biologisk behandling, enligt Mona Ståhle. Ett av målen med projektet är just att få en bättre förståelse när det gäller depression och ångest vid psoriasis.
– Vi har för avsikt att undersöka arvsanlag som är kopplade just till depression och se hur det ser ut i vår population med psoriasis. Och vi vill även titta i blodet och se hur inflammationen beter sig och vad som skulle kunna kopplas till depression. Vi vill jämföra psoriasispatienter som vi vet har en depressionssjukdom med patienter som har psoriasis men som inte har depression. Det är svåra undersökningar och vi måste verkligen välja ut våra patienter noga. Vi vet som sagt redan att depression och ångest är vanligt vid psoriasis och psoriasisartrit och nu vill vi undersöka biologiska orsaker kring depression. Vi har även knutit depressionsforskare som är intresserade av det här projektet till vår grupp, säger Mona Ståhle.
Kan man få ont i lederna av en inflammation så kan man få problem med humöret
Hjärnan är kanske det organ i kroppen som är minst studerat. I hud och andra organ finns det möjlighet att till exempel ta vävnadsprover, men i hjärnan finns stora begränsningar. Det man främst känner till idag är det statistiska sambandet. Mona Ståhle säger att om man tittar på 1 000 individer med svår psoriasis, så kanske 30 procent av dem har någon typ av mental ohälsa, vilket är mer än befolkningen i övrigt och leder till att man börjar fundera på vad det beror på.
– Huvudhypotesen har som sagt varit att det är den allmänna belastningen på livskvaliteten som gör att man inte känner sig bra. Det kanske kan vara en kombination av båda, men den andra möjligheten är ju att det kan bero på inflammationen i psoriasis som direkt påverkar biologin i hjärnan. Kan man få ont i lederna av en inflammation så kan man få problem med humöret. Vi vill helt enkelt se om det är mekanismer som hänger ihop med psoriasissjukdomen, och om vi kan påverka båda genom att behandla den ena.
Depressionsglasögonen är på
Projektet befinner sig i uppstartsfasen, och forskargruppen håller på att kartlägga sitt material med ”depressionsglasögon” på, på ett sätt som inte gjorts med den här typen av patientunderlag tidigare. Just nu försöker man ta fram grupper av patienter att undersöka mer i detalj, och det handlar om psoriasispatienter där man verkligen vet att det finns depression, mental ohälsa och ångestsjukdom. De ska sedan jämföras med individer som har psoriasis men där det inte finns några indikationer på mental ohälsa.
– Tidigare har vi strukturerat vårt material utifrån leder, med tanke på huden och liknande. Men nu har vi som sagt depressionsglasögonen på, och då ska vi leta efter dels sådant som vi tror kan driva depressionen hos de här individerna, och dels ska vi se hur materialet ser ut. Vi vet att det är ungefär 25–30 procent som har depression, men nu vill vi veta vilka de är, säger Mona Ståhle som tror att den första rapporten från projektet kan komma inom ett år.
– Vi kommer att försöka generera preliminära data så fort vi kan, men det kommer att ta tid. Det här är inget snabbt projekt, men man vet aldrig. Det är det som är så roligt med forskning, plötsligt upptäcker man någonting oväntat.
Det kan vara ett problem att veta vad man ska göra och hur patienterna kan erbjudas hjälp
Vad hoppas ni kunna göra med resultatet av studien?
– Om man hittar någonting nytt och oväntat, så innebär det att andra forskare får något att arbeta vidare med. Det öppnar upp ett nytt fält, och om man hittar något intressant så kommer folk att kasta sig över det precis som när vi kunde visa kopplingen mellan psoriasis och hjärt-kärlsjuklighet. Vi hoppas nu att fältet ska öppnas upp också när det gäller depression och mental ohälsa, och psoriasis. Jag tror att har man bara några positiva fynd så ökar intresset väldigt mycket. Då skulle också samarbetet mellan psykiatrin och dermatologin öka, vilket vore fruktsamt. Som alltid när man hittar någonting riktigt intressant, så kan det bli grunden till läkemedelsutveckling. Det ser vi på ett betydligt tydligare sätt idag än vad man gjorde för 30–40 år sedan, eftersom läkemedelsutvecklingen går så mycket fortare idag. Kanske kan vi identifiera de här individerna lättare, och därigenom också hjälpa dem.
Kan vi räkna med att psykisk ohälsa vid psoriasis dyker upp i nationella riktlinjer framöver?
– Det borde bli så. Kunskapen om hjärtkärlsjukligheten vid psoriasis har ju avspeglat sig i nationella riktlinjer, där man lägger ett ansvar på behandlande läkare att identifiera de här problemen och se till att patienterna får hjälp. Vi behöver inte själva behandla allting som har med hjärt-kärlsjuklighet att göra, men vi ska ändå ha de glasögonen på oss och se till att patienterna får behandling för högt blodtryck och andra saker. Depression och mental ohälsa finns inte i våra nationella riktlinjer idag, det ligger alltså inget ansvar på behandlande hudläkare och jag tror att det finns en tveksamhet till att ens öppna den boxen, att våga fråga hur någon mår eftersom man är rädd för svaret. För det kan vara ett problem att veta vad man ska göra och hur patienterna kan erbjudas hjälp.
Fakta:
- Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp för både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. De är inte alltid motsatser till varandra.
- Psykiskt välbefinnande handlar om att kunna hantera livets svårigheter, att känna tillfredställelse med livet eller ha goda sociala relationer. Det handlar även om att kunna känna njutning, lust och lycka.
- Psykisk ohälsa innefattar både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Båda orsakar lidande, för individen själv eller omgivningen.
- Psykiska besvär är vanliga. De är ofta reaktioner på händelser eller situationer i livet. De kan vara milda eller svåra men inte så svåra att de uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos.
- Några exempel på vanliga psykiska besvär är oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter. psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa som uppfyller kraven för en psykiatrisk diagnos. Det gäller till exempel psykiska sjukdomar och syndrom, som depression och ångestsyndrom.
Källa: Socialstyrelsen
Fakta:
Projektet Depression and anxiety in psoriasis – systemic inflammation and effects of systemic therapy har tilldelats 300 000 kronor från Psoriasisfonden.
