Den ena är tablettbehandlingen Xeljanz (toficitinib) som utvärderats i en fas 3-studie för patienter med psoriasisartrit. Det är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som bland annat orsakar smärta och stelhet i lederna. Jak-hämmare blockerar ett specifikt protein som kallas januskinas.
– Det här är upplyftande resultat eftersom vi behöver utöka behandlingsarsenalen vid psoriasisartrit. Och dessutom kommer många patienter att uppskatta tablettbehandlingen. Föreställ er själva om ni skulle drabbas av en kronisk sjukdom och får valet mellan tabletter eller injektioner, säger Philip Mease, studiens försteförfattare samt professor vid University of Washington School of Medicine och verksam vid Swedish Medical Center, USA.
Den randomiserade och placebokontrollerade studien innefattade 422 patienter med aktiv psoriasisartrit. De lottades till att antingen få två olika doser av Xeljanz, TNF-hämmaren adalimumab eller placebo. Adalimumab fungerade som en jämförande kontroll.
Forskarna ville veta hur säker och effektiv tablettbehandlingen var i jämförelse med placebo. Det primära utfallsmåttet var en minskad sjukdomsaktivitet med 20 procent, så kallad ACR20, efter tre månader. Forskarna undersökte även deltagarnas funktionsförmåga. Uppföljningen pågick i tolv månader.
Reda efter två veckors behandling var Xeljanz överlägsen placebo. Bland patienterna på Xeljanz uppnådde mellan 50 och 60 procent AC20, beroende på dos. Motsvarande siffra var 33 procent i placebogruppen. Även funktionsförmågan blev bättre med tablettbehandlingen.
Enligt forskarna uppvisade även Xeljanz en bra säkerhetsprofil. Två biverkningar som förekom mer ofta i samband med tablettbehandlingen var infektioner i övre luftvägarna och huvudvärk.
Den andra studien handlar om en human monoklonal antikropp som heter guselkumab. Den blockerar ett protein som är involverad i inflammationsprocessen och kallas IL-23. Guselkumab utvärderades i en fas 2-studie med 149 patienter. Deltagarna lottades till att antingen få antikroppen eller placebo under 44 veckor.
Redan efter fyra veckors behandling med guselkumab uppvisade patienterna förbättringar i symtom. Vid vecka 24 hade 58 procent av patienterna i antikroppsgruppen nått ACR20, vilket var det primära effektmåttet. Motsvarande siffra var 18 procent i placebogruppen.
40 procent av deltagarna på guselkumab nådde även PASI 100, vilket betyder att huden har läkt ut helt. I placebogruppen inträffade detta enbart för 6 procent.
– Fynden pekar på att vi kan ha en ”game changer” på gång inom psoriasisartrit och det känns spännande. Guselkumab är det första biologiska läkemedlet med mål att hämma IL-23 som uppvisat effekt vid psoriasisartrit, säger Atul Deodhar, professor vid Oregon Health & Science University, USA, samt studiens försteförfattare.
Patienterna som fick Xeljanz hade varit diagnostiserade med psoriasisartrit i sex månader eller längre. Mer än hälften av deltagarna var kvinnor. Funktionsförmågan utvärderades med hjälp av ett enkätverktyg som kallas HAQ-DI. Ingen patient hade fått en tillräckligt bra effekt av en konventionell DMARD, alltså ett sjukdomsmodifierande läkemedel. De hade inte testat TNF-hämmare tidigare. Studien är sponsrad av läkemedelsföretaget Pfizer.
Deltagarna som fick guselkumab hade aktiv psoriasisartrit och psoriasisplack som täckte mer än tre procent av kroppen, trots att de stod på standardterapi. Enligt forskarna hade antikroppen en liknande säkerhetsprofil som uppvisats i i tidigare studier. Just nu planeras en fas 3-studie för att fortsätta utvärdera guselkumab för patienter med psoriasisartrit.
Läs mer i abstract:
Källa: Dagens Medicin, Maria Gustavsson
