Kopplingen mellan huden och hjärnan
Professor Christopher Griffiths är en av världens främsta experter på psoriasis. Han har tillägnat en stor del av sin forskning åt att förstå både hur psoriasis uppkommer och utvecklas samt bäst kan behandlas. En aspekt som särskilt intresserar honom och hans forskarkollegor i Manchester är kopplingen mellan huden och hjärnan. I ett föredrag berättade Professor Griffiths bland annat om de tester som genomförts på psoriasispatienter för att visa hur de reagerar på olika ansiktsuttryck. Deras hjärnaktivitet mättes under tiden de fick se ansikten som visade olika nivåer av dels rädsla, dels avsky. Hypotesen var att psoriasispatienterna skulle reagera tidigare och kraftigare på de ansikten som visade avsky, men intressant nog blev resultatet det helt motsatta. Teorin är att de som lever med psoriasis, särskilt de som haft sjukdomen länge, helt enkelt utvecklar copingstrategier som gör att de inte känner igen avsky i andra personers ansikten. När patienterna fick en effektiv behandling som i princip gjorde att de läkte ut och inte hade någon synlig psoriasis längre nollställdes dock detta och de fick mer eller mindre samma känslighet som andra för att identifiera och reagera på avsky.
En annan mycket viktig del av hans presentation gick ut på att presentera en förklaringsmodell till varför depression är så vanligt vid psoriasis och även varför stress är en orsak till att psoriasis bryter ut. Depression är en av de vanligaste samsjukligheterna vid psoriasis, olika studier rapporterar att cirka en fjärdedel till en tredjedel av de som har psoriasis behandlas för depression eller lider av nedstämdhet. Forskning har visat en koppling mellan depression och inflammatoriska sjukdomar, så som reumatoid artrit och diabetes, och detta forskar man nu även på för psoriasis och psoriasisartrit. Tydligt är att hjärnan påverkas av systemisk inflammation och det ses ofta en stor förbättring av den psykiska ohälsan kopplad till psoriasis då patienter får en effektiv systembehandling, särskilt med biologiska läkemedel. Effekten på depression/nedstämdhet kan man ofta till och med se tidigare än effekten på hud och leder, vilket visar att hjärnan snabbare reagerar på att inflammationen i kroppen dämpas.
Kan mikroRNA reglera psoriasis?
Den frågan har Dr Enikö Sonkoly som forskar vid Karolinska Institutet ställt i flera år. Dr Sonkolys forskning, som stöds av Psoriasisförbundets stiftelser, visar att vissa mikroRNA (korta icke-kodande RNA som reglerar proteinkodande gener) kan bidra till att inflammation i huden uppstår eller består. En särskild sådan som Dr Sonkoly och hennes team riktat särskilt uppmärksamhet mot är miR-146a. Deras forskning visar att just denna mikro-RNA har en antiinflammatorisk verkan – att den kan stänga av inflammationen i huden och förhindra att en kronisk inflammation uppstår. Detta tyder på att en reglering eller modulering av nivåerna av vissa mikro-RNA kan bli ett sätt varpå vi behandlar psoriasis i framtiden, antingen genom att de tillförs direkt via huden eller via injektion.
Pustulära former av psoriasis skiljer sig från plackpsoriasis
Professor Hervé Bachelez från Paris höll en mycket intressant och uppskattad översiktspresentation om vad vi vet skiljer de pustulära formerna av psoriasis från den vanligare plackpsoriasisen. Vid pustulär psoriasis uppkommer små, sterila blåsor på olika delar av kroppen, ibland mycket utbrett och ibland specifikt på handflator och fotsulor. Det har länge förbryllat läkare varför inte samma behandling fungerar lika bra på de olika formerna av psoriasis, särskilt varför de biologiska läkemedel som ofta har så god effekt på plackpsoriasis inte alltid har det på pustulär psoriasis. Forskning som inriktar sig särskilt på hur psoriasis uppkommer visar nu att genetiken skiljer sig åt en hel del. Bland annat har man identifierat att det vid plackpsoriasis är många olika gener som spelar in, men att så inte verkar vara fallet vid pustulär psoriasis. Däremot delar de vissa rent mekanistiska drag gällande den inflammatoriska processen. Pustulär psoriasis har en tydligare koppling till cytokinet (cytokin = signalämne kopplat till immunförsvaret) IL-36, som också är uppreglerad vid plackpsoriasis men där kopplingen är ännu starkare till cytokinet IL-17. Forskning på om en modulering av IL-36 kan hjälpa patienter med pustulär psoriasis är ännu i ett mycket tidigt stadium, men visar på lovande resultat.
Vill du lära dig mer om forskning, vård och behandling som rör psoriasis och psoriasisartrit?
Som medlem i Psoriasisförbundet får du sex nummer per år av Psoriasistidningen, inbjudningar till föreläsningar och seminarier och tillgång till informations- och utbildningsmaterial.
Läs mer här.
