Symtom och diagnos av psoriasisartrit handlar vanligen om upplevelser av stelhet, rörelse- eller vilosmärta, att dina leder blir svullna och du känner ömhet över ledkapsel, muskel- och senfästen. Du kan även ha ont i ryggen, särskilt i ländryggen, och känna dig väldigt stel när du vaknar på morgonen. Detta kan vara symtom på inflammationer i kroppen som kan vara psoriasisartrit, eller som kan komma att utvecklas till psoriasisartrit. Då behövs en diagnos, vilket är mycket viktigt att få, så att behandling kan sättas in snarast möjligt.
Inflammationen kan vara lokaliserad till en eller ett fåtal leder men vanligen är det frågan om flertalet leder. Svårighetsgraden varierar och skiljer sig mycket åt mellan olika personer. Den kan vara lindrig och den kan vara mycket svår. Den kan också variera mycket över tid. Ibland är det frågan om en mild och övergående ledvärk, men som värst kan den vara mycket aggressiv och ge en allvarlig inflammation där ledernas brosk och struktur riskerar att förstöras.
Psoriasisartrit kan därför utvecklas till något mycket allvarligt och inverka på din livskvalitet. Det gäller att få en så tidig och snabb diagnos som möjligt för att chansen att få en effektiv behandling som bromsar sjukdomsförloppet och minskar risken för funktionsnedsättning.
Var speciellt uppmärksam om du redan har psoriasis, eller om någon i din nära släkt har psoriasis, det är en ärftlig sjukdom och artriten kan uppstå utan att du har synliga tecken på psoriasis i huden eller någon annanstans (t ex i hårbotten eller på naglarna). En av tio får psoriasisartrit före psoriasis i huden. Det finns inget samband mellan hur mycket psoriasis man har i huden och risken för psoriasisartrit, man kan ha mycket lindriga symtom i huden och ändå få psoriasisartrit.
Tecken på att du kan ha psoriasisartrit:
- Du har redan psoriasis i huden (eller i släkten)
- Du har smärta och är stel, särskilt på morgonen
- Du är ovanligt trött
- Du har svullna leder och exempelvis s k ”korvtå” eller ”korvfinger”, daktylit
- Du har problem med dina naglar, exempelvis små gropar eller missfärgningar
Mindre vanligt, men förekommande, får man som första symtom ryggsmärtor i sätesregionen, smärtan kan vara dov och diffus till sin karaktär och vara lokaliserad till bara ena skinkan. Det förekommer också att halsryggen drabbas. På sikt kan det medföra att rörligheten i ryggen begränsas.
Om inflammationen stannar lokalt kallas det för en senfästesinflammation. Om sjukdomen får fortsätta kan den vandra in i leden och bli en artrit, en ledinflammation. Ofta är det i stora muskelfästen som armbågsleder, över höftkammarna och vid knäna som senfästesinflammationerna startar. När sjukdomen sitter i ryggen startar inflammationen där bindväv fäster mot ben i kotorna.
Tidig och snabb diagnos ökar möjligheterna till en effektiv behandling
Anledningen till att det är oerhört viktigt med en tidig diagnos av psoriasisartrit är för att kunna öka möjligheterna att bromsa sjukdomsförloppet och därmed minska risken för att ledbrosk förstörs och att ledens (eller ledernas) funktion försämras. Upplever man svullna leder är det angeläget att få läkarhjälp och en remiss till en reumatolog för en ordentlig utredning. Det gäller nämligen att få en effektiv behandling och hjälp i tid.
Det kan vara svårt, speciellt i tidiga sjukdomsstadier, att särskilja psoriasisartrit från andra reumatiska sjukdomar, speciellt ledgångsreumatism, och även artros och i vissa fall fibromyalgi. Det kan också vara svårt att ställa en diagnos vid ett första läkarbesök, speciellt om man inte har psoriasis sedan tidigare, eller om man har diffusa ledbesvär. Detta kan i vissa fall leda till en felaktig diagnos eller att man har haft svårt att få gehör för sina besvär, innan man har fått träffa en reumatolog.
Att ställa diagnos
Läkaren får bäst vägledning genom att noga lyssna på patientens beskrivning av sina besvär.
Eftersom det inte finns något diagnostiskt laboratorietest som gör att man kan se om man har psoriasisartrit så måste man göra en så kallad klinisk undersökning för att komma fram till en diagnos. En sådan undersökning går vanligen till på följande sätt:
Först är det din beskrivning, din sjukdomshistoria (anamnes), som vägleder, sedan görs en noggrann hud-, led och nagelundersökning, samt röntgen av de drabbade lederna. Röntgen kan visa förändringar, men inte nödvändigtvis.
Man gör vissa laboratorieundersökningar, och som del av undersökningen handlar det också om att utesluta andra sjukdomar. Blodprover kan visa att det saknas en ”reumatoid faktor” (negativ reumatisk faktor), som innebär att man inte har de antikroppar i blodet som ofta förekommer vid reumatoid artrit, det tyder i så fall på att det inte är ledgångsreumatism. Man tar även sänkan (blodprov som visar hur mycket de röda blodkropparna klumpar ihop sig, ju mer desto högre sänka) och den visar sig för de flesta med psoriasisartrit vara ganska normal, vilket skiljer sig från ledgångsreumatism som vanligtvis ger hög sänka. Sänkan i sig ger dock ingen säker information om psoriasisartrit.
Avgörande för diagnosen är inflammation i ledhinnorna och/eller i muskel- och senfästen tillsammans med hudsymtom och nagelangrepp. Har man så kallat ”korvfinger” eller ”korvtå” (tydliga svullna leder i finger/tå) är det också vägledande för diagnosen. Vanliga områden för s k entesiter (muskel- eller ledfästesinflammationer) är häl, hålfot och armbåge, så har du haft mycket problem med exempelvis hälsporre eller ont i fötterna så är det väl värt att nämna.
Innan du träffar läkare så kan det vara bra att skriva ner hur du upplever dina besvär
Tips! Innan du träffar läkare så kan det vara bra att skriva ner hur du upplever dina besvär: var i kroppen har du ont, vilken typ av smärta är det (brännande, skärande, huggande), när har du mest ont (tid på dygnet, typ av aktivitet), känner du dig ovanligt trött, har du problem med naglarna, får du ofta svullna hälar och/eller hälsporre, och så vidare. Ju mer detaljerad du är i din beskrivning av dina symtom, desto lättare är det för läkaren att ställa diagnos. Försök även komma ihåg när du började få besvär och har du även möjlighet att fotografera svullna, röda leder så kan det också ge läkaren god vägledning i att komma fram till rätt diagnos och behandling.
Om du är medlem i Psoriasisförbundet så har du via Mina sidor tillgång till foldern ”Att tänka på inför läkarbesöket – psoriasisartrit” som du kan ladda ned och läsa igenom inför läkarbesöket. I foldern finns även möjlighet att markera var dina besvär sitter så du kan ta med den till besöket och visa för läkaren.
CASPAR – bedömningskriterier för psoriasisartrit
För att bedöma psoriasisartrit används bedömningskriterier kallade CASPAR (Classification Criteria for Psoriatic Arthritis). Det bygger på att man har en konstaterad inflammatorisk ledsjukdom, och att man ska uppfylla minst tre kriterier (poäng) för diagnos. Har man redan psoriasis i huden, eller om någon i familjen har det, ska man uppfylla minst ett ytterligare kriterium.
Exempelvis, om man har psoriasis i huden ger det 2 poäng, och om familjemedlem har det ges ytterligare 1 poäng, och då uppfyller man minst tre kriterier (poäng).
CASPAR
