Crohns Sjukdom (Morbus Crohn)
Ungefär 25 000 personer i Sverige beräknas ha Crohns sjukdom som är en kronisk mag- och tarmsjukdom. Cirka 500 får diagnos varje år och de flesta får den i åldern 20-30 år. Det vanligaste är att den sitter i nedre delen av tunntarmen eller övre delen av tjocktarmen. Det är en kronisk sjukdom som går i skov, och den påverkar dem som har den väldigt olika. En del har bara enstaka skov, medan andra har långa och svåra skov under stora delar av sitt liv.
Man tror att sjukdomen är genetiskt betingad, så om du inte har gener för sjukdomen kommer du inte att få den. Man tror också att det behövs någon form av trigger för att utlösa den, det vill säga att något i den omgivande miljön är det som utlöser sjukdomen. Nedsatt immunförsvar, infektioner och vissa läkemedel tror man kan vara orsaker till att sjukdomen startar. Man vet med säkerhet att rökning ökar risken för att få Crohns Sjukdom och att rökning också förvärrar sjukdomen.
Symtomen är magsmärtor och diarré. Sitter inflammationen i tunntarmen är viktnedgång vanligt eftersom man inte kan tillgodogöra sig näringen i den mat man äter, trötthet är vanligt och man kan också uppleva besvär från leder, ögon och hud.
Man bedömer att ungefär 9 % av alla med Crohns sjukdom också har psoriasis och har sett att det kan vara upp till sju gånger större risk att få psoriasis om man har Crohns sjukdom. Det är mer osäkert hur det motsatta förhållandet är och idag vet vi inte heller om svårighetsgraden på psoriasis påverkar hur stor risken är.
Ulcerös Colit
Ulcerös kolit är en kronisk inflammation som sätter sig i tjocktarmen eller i ändtarmen. Ungefär 30 000 personer beräknas ha sjukdomen i Sverige och den drabbar lika ofta män som kvinnor. Precis som med andra inflammatoriska sjukdomar så tror man att det krävs vissa specifika gener för att kunna få sjukdomen. Det krävs också en yttre faktor som startar sjukdomsförloppet, infektioner och exempelvis antiinflammatoriska läkemedel tror man kan vara triggers.
De vanligaste symtomen är diarré och att det är blod i avföringen, men det beror lite på var inflammationen sitter. I samband med skov kan man få smärta i lederna framför allt i höfter och rygg och för en del är dessa smärtor ett första tecken på att ett skov är på väg.
När det gäller ulcerös kolit kan rökning ibland mildra skoven, och det händer att sjukdomen förvärras av ett rökstopp. Läkarna rekommenderar dock alltid rökstopp eftersom rökningen i sig för med sig andra stora hälsorisker.
Man tror att sambandet med mellan ulcerös kolit och psoriasis är lägre än med crohns sjukdom.
Glutenintolerans
Ungefär 1 procent av Sveriges befolkning beräknas ha glutenintolerans eller celiaki. Sjukdomen är inte samma sak som glutenallergi. Det innebär glutenprotein – som finns i råg, vete och korn – startar en inflammation som skadar tarmluddet som sitter på insidan av tunntarmen och som tar upp näringen i maten. Det kan leda till näringsbrist, diarréer eller förstoppning, men också viktminskning och trötthet. Det händer att man upptäcker celiaki hos personer som känner sig helt friska.
Sjukdomen är kronisk och räknas till de autoimmuna sjukdomarna, precis som psoriasis gör. Vi vet idag att den är ärftlig, men precis som vid psoriasis är vi inte helt säkra på hur den genetiska bakgrunden bidrar. Det finns också en koppling till exempelvis diabetes typ 1, som också är en autoimmun sjukdom.
Om det finns en koppling till psoriasis är omdiskuterat, en del studier pekar på ett samband och andra gör det inte, och en del spekulerar i om det är de bakomliggande faktorerna, det vill säga immunsystemets beteende som är sambandet.
Om du har problem som du kan koppla till produkter med gluten bör du uppsöka läkare för att göra en undersökning. Personer som har diagnos celiaki ska utesluta produkter som innehåller gluten, eftersom kroppen annars tar skada. Personer som har både psoriasis och celiaki kan bli bättre i sin hud när de slutar att äta gluten.
Du kan läsa mer om celiaki på Celiakiförbundets hemsida.
Psoriasis och IBS
IBS står för engelskans Irritable Bowl Symtom och kallas på svenska bland annat för kolon irritable, irriterad tarm eller överkänslig tarm. De vanligaste symtomen är magont, avföringsrubbningar som diarréer eller förstoppning och ibland en känsla av uppblåsthet i magen.
Om man har tecken på IBS ska man vända sig till sin vårdcentral. Vanligen börjar man med att via några enkla test utesluta laktosintolerans och glutenintolerans. Man tittar sedan efter inflammationstecken och blod i avföringen för att utesluta andra och allvarliga sjukdomar. För den som är äldre än 50 år gör man också alltid en koloskopi för att utesluta cancer.
Orsaken till IBS är inte klarlagda, men hos ungefär en fjärdedel debuterar IBS efter en maginfluensa, vilket är intressant. Man spekulerar även i genernas betydelse, precis som vid väldigt många andra sjukdomar. Sjukdomen är ungefär lika vanliga hos män och kvinnor, men i de yngre åldrarna är kvinnorna fler.
Behandlingen idag består framför allt av IBS-skola så att man lär sig leva med sin sjukdom. Stresshantering och KBT har bra effekt, men det finns få bra mediciner som fungerar. Ett generellt kostråd som brukar ges till IBS-patienter är att inte äta för mycket fibrer eftersom de kan provocera tarmarna. I övrigt verkar det vara ganska individuellt vilka livsmedel man reagerar på och man får därför prova sig fram.
Referenser
Fri från magbesvär av Kristina Andersson
Riksförbundet för mag- och tarmsjukdomar – Chrons sjukdom
https://magotarm.se/vad-vi-gor/diagnoserfilmer/ibd/
Riksförbundet för mag- och tarmsjukdomar – Ulcerös kolit
https://magotarm.se/vad-vi-gor/diagnoserfilmer/ulceros-kolit/
Svenska Celiakiförbundet – Glutenintolerant
www.celiaki.se/celiaki/vad-ar-celiaki/
