Pustulös psoriasis kännetecknas av områden med rodnad, fjällning och små pustler. Innehållet i pustlerna är sterilt, det innehåller alltså inga bakterier. Pustlerna kan vara från 1 till 10 mm stora och är först gula men blir efter 1–2 veckor bruna och fjällar sedan av. Pustulös psoriasis orsakas av en inflammatorisk reaktion som skiljer sig något från plackpsoriasis. Vid plackpsoriasis är det framför allt T-cellerna som aktiveras, men vid pustulös psoriasis är det en annan typ av vita blodkroppar, neutrofiler. Pustulös psoriasis är en mer inflammatorisk och ofta en mer besvärande form av psoriasis än exempelvis plackpsoriasis.
Psoriasisrelaterade ledbesvär kan finnas vid alla former av pustulös psoriasis. Naglar kan falla av om huden kring naglarna är drabbade, beroende på svårighetsgrad kan man tappa alla sina naglar och även all hårväxt om dessa områden är drabbade.
Sjukdomen varierar mycket mellan individer och över tid. Det kan vara allt från några små pustler på en liten del av handen eller foten, till att det finns spritt över hela handflatan eller fotsulan.
Generaliserad pustulös psoriasis (GPP) innebär att i princip hela kroppen drabbas, och kan vara ett mycket allvarligt tillstånd som kräver sjukhusvård. Vid stora hudområden som drabbas av rodnad, följt av pustler och eventuell feber och allmän sjukdomskänsla ska du uppsöka vård snarast möjligt. Man kan ha både plackpsoriasis och GPP, men det förekommer även att man bara får GPP. GPP är väldigt sällsynt och drabbar sällan barn, men det finns kända fall då barn fått det och då oftast utan att ha en föregående plackpsoriasis. Med snabbt insatt behandling går de flesta GPP-skov över relativt snabbt, men det är en recidiverande sjukdom och man kan drabbas av flera skov under sitt liv. Kända triggerfaktorer för ett GPP-skov är först och främst virala eller bakteriella infektioner, men även utsättning av kortikosteroider och ciklosporin.
Känd samsjuklighet vid GPP är bland annat inflammatorisk ledsjukdom och metabolt syndrom.
Pustulosis Palmoplantaris (PPP) är när pustulösa utslag sätter sig i handflator och på fotsulor. I handflatorna sitter pustlerna oftast på lillfingersidan och upp mot handleden. På fötterna är den vanligaste platsen i hålfoten och angränsande del av fotsulan. Pustlerna kan även finnas på fingrar och tår. Hudförändringar kan förekomma på båda händerna eller fötterna, eller enbart på den ena handen eller den ena foten, men kan också förekomma på alla dessa ställen. Kännetecknande för just PPP är att det, till skillnad mot plackpsoriasis, är mycket vanligare hos kvinnor än hos män. En tydlig riskfaktor är rökning. Sambandet mellan psoriasis och PPP är inte helt klarlagt och det behövs mycket mer forskning för att förstå hur det uppkommer och bäst kan behandlas.
PPP kan när det är som värst, vara så smärtsamt och funktionsnedsättande att sjukskrivning är vanligt. När sjukdomen är aktiv, och särskilt när nya pustler uppkommer, kliar det och känns ömt. Den torra, fjälliga och förtjockade huden är ömtålig. Sprickbildningar och ömhet kan göra det svårt att gå på fotsulorna och att använda händerna på ett normalt sätt.
Behandling
Det är viktigt att du har eller tar kontakt med en hudläkare. Rådgör alltid med din läkare om vilken behandling som är lämplig för just dig. Pustulös psoriasis och PPP är i många fall svårbehandlat och behöver läkarordinerad behandling och receptbelagda läkemedel för att läka ut. De kan läka ut spontant, eller i samband med behandling, men kan återkomma efter att ha varit utläkta en längre tid.
Symptomens svårighetsgrad får avgöra hur mycket tid och omsorg man behöver lägga ned på behandlingen. Det är viktigt att använda uppmjukande hudkrämer regelbundet. Det minskar fjällning, torrhet, klåda och risken för sprickbildning. Om man har psoriasis på händer och fötter kan det vara nödvändigt med medicinsk fotvård och det finns ett särskilt behov om man dessutom har diabetes. På fötterna kan man använda särskilda plåster eller förband, exempelvis duoderm eller hydrocoll, när man har besvärliga utbrott.
Starka kortisonsalvor och krämer ger lindring av klåda och kan ge viss förbättring. En metod är att sätta på en stark kortisonsalva i kombination med ett täckande förband. Denna behandling måste ske på en hudmottagning under noggrann kontroll.
Vid svåra besvär kan man förskrivas ljusbehandling, och/eller tabletter som innehåller så kallade retinoider (ett ämne som utvinns ur A-vitamin). De två behandlingarna kan också kombineras. Annan systembehandling så som metotrexat och biologiska läkemedel kan också sättas in vid om ovanstående inte hjälper och vid akuta fall, som ett GPP-skov. Majoriteten av de biologiska läkemedel som finns på marknaden just nu är inte lika effektiva vid pustulös psoriasis som vid plackpsoriasis, men hjälper ändå till att dämpa inflammationen. Det forskas dock på detta och i och med att man har identifierat en koppling mellan Interleukin 36 och pustulös psoriasis så finns nu ett biologiskt läkemedel med just indikationen GPP.
Läs mer om pustulös psoriasis i Psoriasistidningen
Läs mer om psoriasis på händer och fötter här
