Som en övergripande definition av stress kan man dock säga att det är ”ett tillstånd i vilket organismens balans mellan resurser och belastningar rubbas”. Det innebär alltså att en stressfylld situation kan uppstå både av ett överskott och av ett underskott på resurser. Idag vet vi att stress i sig inte är farligt för kroppen, utan att detta är ett system skapat för att rädda oss från faror. Kamp- eller flyktresponsen har vi fått för att kunna slåss mot eller fly ifrån sabeltandade tigrar under de år människan först levde. Och även om samhället har förändrats och vi inte längre möts av samma typ av faror, fungerar vår kropp fortfarande på samma sätt.
Systemet är elegant uträknat och fungerar bra mot attacker och anfall, men när högarna av papper växer på skrivbordet hjälper det ju inte att springa fortare eller slåss bättre. Då hamnar vi istället i ett ständigt kamp- eller flykttillstånd vilket belastar kroppens system och i värsta fall gör oss sjuka. Enkelt sett kan vi alltså säga att det inte är stressen i sig som gör oss sjuka utan avsaknad av återhämtning.
Kamp-, flykt eller spela död
Vaksamhetsreaktionen är en akut reaktion som får dig att frysa till is när du hör ett oväntat ljud. Snabbare än du själv märker avgör sedan det centrala nervsystemet om ytterligare reaktioner behövs. Ett djur på savannen som upptäcker ett lejon läser på en bråkdel av en sekund av rörelsemönstret och vet om flykt från ett hungrigt rovdjur är aktuellt. Djuret går då över till alarmreaktionen och flyr. Andra djurarter, exempelvis ormar och smådjur, kan reagera med att spela död istället. Denna reaktion fungerar eftersom många rovdjur inte är asätare. Man tror att svimning i en emotionell eller stressfylld situation är ungefär samma reaktion hos människan, och att bli matt i benen och sjunka ner i en stol vid ett oväntat besked har säkert en liknande koppling. Även detta anses vara en akut reaktion och visst är de funktionella både på savannen och när exempelvis olyckor sker.
Alarmreaktionen gör att kroppen slår igång ett avancerat system som ska rädda livet på oss. Blod behövs i muskulaturen och inte i magen, synen behöver skärpas så att vi ser fienden och därför får vi tunnelseende, vi får bättre hörsel och svettas för att inte bli överhettade under kampen eller flykten.
Dessa beteenden är alla funktionella, men de fungerar inte så bra i det samhälle vi idag lever i. Ofta har vi idag en beteendespärr som gör att vi håller stressreaktionen inom oss och uppför oss så som vi bör i situationen. Ibland kan man dock upptäcka att det pyser ut genom trummande fingrar, ilska, avsaknad av tålamod med mera. Detta belastar troligen vår kropps system, exempelvis genom blodtryckshöjning, i större utsträckning än vad det gör när vi får utlopp för stressen.
Frustrationsreaktionen är den sista av de mer kända reaktionerna kopplade till stress. Denna är kopplad till uppgivenhet och man har sett den när situationen är en övermäktig. Bland flockdjur finns exempel på där starkare djur i en krissituation använder sig av alarmreaktionen för att skapa en uppgivenhet hos de svagare djuren så att dessa drar sig ur flocken och på detta sätt räddar de starkaste. Återigen är dessa stressreaktioner och beteenden avgörande för vår överlevnad och det svåra för oss är hur vi ska undvika dem i vårt dagliga liv idag.
Kort- och långvarig stress
Det ä inte stressen i sig som är farlig för oss utan bristen på återhämtning. Stressreaktionerna hjälper oss att överleva faror och korta perioder som utsätter oss för fara, men när vår kropp inte längre kan tolka hoten eller dessa kommer upprepade gånger fungerar inte längre systemet. De faktorer som utlöser långvariga frustrationsreaktioner i kombination med alarmreaktioner är starkt kopplade till metabola syndromet. Förenklat kan man säga att vi använder slut på kroppens resurser, antingen genom att slå i taket i form av exempelvis en hjärtinfarkt, eller genom att slå i botten då systemet helt enkel lägger av och inte längre ger utslag även när det borde göra det.
Stress som sjukdomsskapande
Då ständig stress inte ger kroppen återhämtning innebär det också ett ökat slitage på kroppens system med risk för många sjukdomar som följd. Metabola syndromet, depressioner, mag- och tarmbesvär och hjärt- och kärlsjukdomar är några av de sjukdomar som har ett starkt samband med stress. Dessa sjukdomar är alla förknippade även med psoriasis, och under samsjuklighet kan du läsa mer om dem och vad det kan innebära för dig.
Fysisk smärta i nacke, axlar eller rygg är vanligt vid långvarig stress. Ofta är det en komplex orsaksbild med bland annat felaktig arbetsställning, muskelspänningar, brist på motion och dålig sömn som ger brist på återhämtning som tillsammans orsakar smärttillstånden.
Läs mer om vad som händer i kroppen vid stress
Referenser och lästips
Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi av Giorgio Grossi.
Stress – individen, samhället, organisationen, molekylerna av Rolf Ekman och Ulf Arnetz.
Ur balans av Alexander Perski.
