Psoriasis – vart är vi på väg?
De senaste 20 åren har inneburit en revolution i vår syn på psoriasissjukdomen. Kunskapen om bakomliggande mekanismer har tagit stora kliv framåt och behandlingen har förbättrats dramatiskt.
Psoriasis har också av Världshälsoorganisationen, WHO, erkänts som en allvarlig sjukdom med ibland stora konsekvenser för de drabbade. Det gäller inte minst psykosocialt men också med tidigare okänd samsjuklighet. Forskningsfältet kring psoriasis har på detta sätt öppnats upp och breddats.
Upptäckten att psoriasis i huvudsak är en sjukdom som uppstår i immunsystemet har helt förändrat vårt sätt att se på och behandla sjukdomen.
Under min egen tid som aktiv klinisk dermatolog har psoriasis gått från att vara en sjukdom begränsad till huden till en systemisk sjukdom med effekter på hela kroppen. Upptäckten att psoriasis i huvudsak är en sjukdom som uppstår i immunsystemet har helt förändrat vårt sätt att se på och behandla sjukdomen. Nya terapier utvecklas raskt och bruket av dessa målinriktade terapier fungerar även som redskap för att skapa ytterligare kunskap kring sjukdomen.
Ett flertal läkemedel fungerar genom att blockera olika budbärarmolekyler, så kallade cytokiner såsom TNF-alpha, Interleukin12/23 och Interleukin 17. Ofta ser vi en dramatisk effekt av dessa så kallade biologiska läkemedel vilket visar att de cytokiner som blockeras på ett avgörande sätt bidrar till psoriasissjukdomen. Vi har också lärt oss att psoriasis inte är en och samma sjukdom utan snarare ska ses som ett samlande begrepp för närliggande men ändå olika inflammatoriska reaktioner i huden.
Samsjuklighet
Kartläggning av samsjuklighet, det vill säga sjukdomar som förekommer oftare än förväntat vid psoriasis, har varit och är ett hett forskningsområde. Ledbesvär, psoriasisartrit (PsA), är vanligt vid psoriasis och idag uppskattar man att cirka 30 procent av patienterna utvecklar detta. Diagnosen är svårt att ställa då den helt bygger på klinisk undersökning och blodprover eller andra tester i princip saknas. Psoriasisartrit är skilt från ledgångsreumatism och fibromyalgi men uppmärksammas inte alltid kliniskt hos den enskilda patienten.
Annan samsjuklighet som fått stor uppmärksamhet är kopplingen till hjärt-kärlsjukdom. Denna koppling är starkast vid svår psoriasis och har tydligast identifierats i epidemiologiska studier. Det så kallade metabola syndromet (fetma, högt blodtryck och höga blodfetter) är nära knutet till risken hjärt-kärlsjukdom och även här finns en stark koppling till psoriasis.
Vi vet idag att den genetiska bakgrunden spelar en avgörande roll för risken att utveckla psoriasis. Många sjukdomsgener har identifierats varav de flesta är gener med central betydelse i immunsystemet. Detta stämmer väl med de idag förhärskande tankarna kring hur psoriasis uppstår som en konsekvens av ett lättantändligt immunsystem.
Ovärderligt stöd
Vart är då psoriasis på väg? Det råder ingen brist på utmaningar. Vi behöver förstå vilka mekanismer som avgör om psoriasis blir svår eller lätt och kanske t o m självläkande. Kan man bota psoriasis? Kan vi skräddarsy behandlingen? Kan man hindra uppkomsten av samsjuklighet genom att behandla huden?
Under drygt 15 år har vi på Karolinska byggt upp och utvecklat vår forskning kring psoriasis. Vi har under denna period haft ett ovärderligt stöd av Psoriasisförbundet med generösa forskningsanslag och även fått tillfälle att etablera kontakt med en patientdriven och aktiv organisation vilket gett oss en djupare dimension och förståelse för sjukdomen.
Vi har utvecklat en stabil plattform för klinisk och transnationell forskning kring psoriasis med databaser och biobanker för experimentell forskning. Vi har bidragit till ökad kunskap kring kardiovaskulär sjuklighet vid psoriasis, genetik och genreglering, immunologi samt inte minst prognos och sjukdomsförlopp. Vår forskning fortsätter idag med en ny generation framgångsrika unga medarbetare.