Vad visar resultaten av PsoRegs:s årsrapport för 2019. Hur har psoriasisvården utvecklats?
Jämfört med förra året så skulle jag säga att det går framåt i stort sett. Ett år är dock en kort tidsrymd. Men tittar vi lite längre tillbaka så ser vi att mycket har hänt inom psoriasisvården den senaste tiden. På tio år har vi fått en halvering av PASI (som mäter svårighetsgraden av psoriasis hos patienterna) bland de som ingår i registret.
Hur kommer det sig att svårighetsgraden av psoriasis (PASI) minskat så mycket bland patienterna som är med i registret?
Det har hänt otroligt mycket på läkemedelssidan de senaste tio åren. Det är fantastiskt att vi kommit så långt att sjukdomsaktiviteten i många fall helt och hållet kan undertryckas så att många som har psoriasis kan leva som om de inte hade sjukdomen. Det har också gjort att vi idag kan ha ambitiösa behandlingsmål. Sen är det viktigt att påpeka att behandling av psoriasis handlar om en treenighet; att ta hand om huden men också att vara uppmärksam på eventuell kroppslig och psykisk samsjuklighet. Detta innebär att en modern psoriasisvård måste inkludera ett samtalsstöd om vilken effekt gynnsamma levnadsvanor kan ha.
Vad är syftet med registret och vilka ingår?
En viktig målgrupp är alla som har psoriasis. Vi har därför lagt in förklarande textboxar om begrepp som PASI, livskvalitetsmåtten DLQI och EQ-5D samt de olika läkemedelsgrupperna för att göra årsrapporten bättre tillgänglig. Med PsoReg belyser vi hur långt vården kommit när det gäller behandlingen av psoriasis och stimulerar vårdgivare. De som ingår i registret är de som går på systembehandling. I dag har vi en täckningsgrad på över 60 procent på de som får biologiska läkemedel i landets kliniker. Målet är att få upp täckningsgraden till åtminstone 80 procent. Det kan vi bara uppnå med ett fortsatt brett stöd från alla som har psoriasis.
