Nyligen beslutades det om vilka projekt som får årets forskningsanslag från Psoriasisförbundets två forskningsfonder, Psoriasisfonden och Gösta A Karlssons 60-årsfond. 17 olika projekt, varav fem som får pengar för första gången från Psoriasisförbundet, beviljades totalt 2,9 miljoner kronor. Det finns som vanligt en stor bredd bland forskningsprojekten som beviljats pengar. Från till exempel en kartläggning av förekomsten av Köbnerfenomenet – alltså uppkomsten av psoriasis efter hudskada, hos patienter med psoriasis, till en stor studie som ska undersöka kopplingen mellan psoriasis och depression.
– Vi är nöjda med antalet ansökningar och vi är nöjda med bredden. Som patientorganisation tittar vi förstås till viss del på patientperspektivet när vi gör våra bedömningar. Tillsammans med medicinska expertisen och forskningsexpertisen får vi en bra mix mellan klinisk, mer patientnära forskning och forskning som ger resultat på längre sikt. Det tycker vi är viktigt, säger Psoriasisförbundets ordförande Tina Norgren.
Hon lyfter också en trend bland ansökningarna.
– Vi har fått in fler ansökningar från projekt som berör psoriasisartrit än tidigare, och med lite nya vinklar på ämnet, det är vi glada för.
Från minsta cellnivå till kliniska studier
En av dem som står för den medicinska expertisen när ansökningarna ska bedömas är Gerd-Marie Alenius, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Hon håller med Tina Norgren om bredden bland ansökningarna.
– Det var en väldigt stor bredd på ansökningarna, från minsta cellnivå med olika markörer till rent kliniska studier. Vi har försökt se till att man ska kunna få medel för alla typer av projekt, både stora och avancerade projekt och kanske lite mindre arbeten. Det är viktigt att alla delar finns, så att vi får en bred forskning. Där gör Psoriasisfonden stor nytta, säger Gerd-Marie Alenius.
Hon berättar att forskningen för några år sedan fokuserade mycket på genetik, men att det idag handlar mer om forskning på cell- och molekylärnivå. Vad som händer inne i cellerna och varför, vid psoriasis och psoriasisartrit, som exempel nämner hon projektet Systemic immune mechanisms in psoriasis från Ingrid Asp Psoriasis Research Center vid Linköpings Universitet.
– Där tittar de på detaljnivå på vad som händer i kroppen. Det är lite mer den typen av grundforskning idag, hur cellerna fungerar och hur immunsystemet fungerar, för det vet vi inte riktigt än. De nya läkemedlen som gör att man kan behandla patienter så att de blir mycket bättre har så klart haft betydelse också, och gjort att man nu har fått upp ögonen för andra delar av sjukdomen. Det pågår mer forskning på till exempel samsjuklighet och sådana aspekter nu.
Viktiga pengar
Psoriasisfonden och Gösta A Karlssons minnesfond delar i år ut 2 600 000 respektive 300 000 kronor, och det är pengar som har stor betydelse för psoriasisforskningen i Sverige.
– Vår förra förbundsordförande brukade säga att Psoriasisförbundet står för mer forskningsanslag än svenska staten när det gäller psoriasisforskning. Jag vet inte om det fortfarande gäller, men det här är viktiga pengar Vi ser nya projekt som kommer in med ansökningar, en del av dem hade inte ens kommit till stånd utan här fonderna, säger Tina Norgren.
– Ett exempel är ett projekt som studerar psoriasisartrit mutilans (Rare coding variants in NOX4 link high superoxide levels to psoriatic arthritis mutilans, Isabel Tapia Paez, Karolinska Institutet), som är sprunget ur ett nordiskt samarbete inom psoriasisförbundet där man har gått ihop och försökt främja den här forskningen. Och nu är det i rullning som ett forskningsprojekt med stöd från Psoriasisfonden.
Du kommer att kunna läsa mer om några av projekten som beviljats pengar i årets sjätte och sista nummer av Psoriasistidningen, som har tema forskning.
